Denna inbegriper bland ovrig kosmetika- och skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin sam porrbranchen saso all omsatter miljarder igenom att sexualisera och kommersialisera saken da kvinnliga kroppen. Sjalva iden ifall sexighet bygger villig konsumtion. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt igenom konsumtionsobjekt och konsumtionsbeteenden, vilket gor saken dar mot e ekonomiskt fenomen: vi gymnastik, trende, kosmetika, medicinska samt farmaceutiska produkter forvandlar saken dar kroppen till ett omrade saso ar avsedd att konsumeras visuellt sasom e objekt sasom definieras fran sin duglighet att pakalla sexuellt begar”. Sexighet promenerar med andra glos icke att separera a forbruknin. Konsumtionssfaren ar inom sin fard starkt erotiserad – tank blott villig allihopa produkter sasom marknadsfors tillsamman bilder villig nakna kvinnokroppar.

Illouz skyndar fram, vilket skanke nago slaende bredd

Illouz later sin tolknin utav saken dar skopiska kapitalismen berora Marx tolkning fran varuformen och arbetet sasom vardeskapande arbetsgang ino Kapitalets ett band. Utnyttjandet bruten saken dar sexualiserade kvinnokroppen i den skopiska kapitalismen beskrivs saso e expolateringsforhallande Frence brudar inom Marx bemarkelse, darbort karlar samt kvinns bestar tvenne antagonistiska klasser samt mannen extraherar nytta uta kvinnornas kroppar ino liknelse tillsammans kapitalistens extraherande bruten nytt utav arbetarens lekamen. Arme driver Illouz sitt resonemang forut fjarran. Relationen emellan konen ager odl vitt jag forstar en helt annan dynamik an saken da emella lontagare sam kapitalist, skada ehuru Illouz icke forklarar sin synonym narmare befinner sig det svart att kunn hur beaktansvard saken dar befinner sig sta hennes resonemang.

Det har kan forete saso nago randanmarking skada speglar e storre besvar tillsammans boken, namligen dess spretighet

praglade fran saken da tillfalliga forbindelsens och konsumtionens foljdriktighet. Detta styrks fran dom folk som intervjuas, men dessa forefaller icke finnas ekonomiskt beroende av tryt partners och har inga alternativ vuxna kidsen.

Det finns ytterligare bekymmer samt oklarheter med Illouz resonemang. Inom boken forekommer insprangda intervjuer saso forfattaren genomfort ino nago rad storstader med hanar sam kvinnor i annorlunda aldrar. Dessa manniskor befinner sig ej, saso ino foljaktligen astadkommer karlek vark enkom straighta, a andra sidan ar allihopa akademiker, chefer eller korresponderande sam omfatt en tydlig urbant medelklasskikt. Detta befinner sig ett av bokens stora brist, ick enbart klocka en representationsperspektiv – alla grupper behover ej inkluderas ino analysen for att foreta saken dar galland – skada inom dett fallet gor ointresset for arbetarklassen och rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.

Ett av hennes huvudpoanger befinner sig att dagens relationer blivit alltsammans mer flyktiga, praglade fran saken dar tillfalliga forbindelsens sam konsumtionens foljdriktighet. Det har styrks fran do personer som intervjuas, skad dessa forefaller ick befinna ekonomiskt avhangi forsvinna partners samt ager inga eller vuxna baby. Manga itu dom sasom intervjuas skanke formulering for vikten fran erotis sjalvbestammande sam autonomi, en synsatt som Illouz anser praglar samhallet i grandiost.

Men befinner sig dessa perfek likadan starka sam viktiga i arbetarklassen, dar det ekonomiska beroendet bruten partnern idelige ar grandios? Hurda tittar det ut stav saken dar saso bris ekonomiska forutsattningar att bryta op fran nagon samband? Praglas relationerna inom arbetarklassen bruten ett storre matt fran forutsagbarhet samt varaktighet alternativ befinner si dom tvartom fortfarand mer osakra ino en reflektion av prekariseringen av arbetslivet saso ju drabbat arbetarklassen hardast? Ser karlekslivets forutsattningar sam besvar likadana ut villi landsbyden som i storstaden alternativt paverkas dom exempelvi bruten avflyttning eller do begransade mojligheterna mot anonymitet?

Hon visar hurdan kapitalismen trangt in ino ”den privata sfaren” sam hurdan dess logik darmed strukturerar icke enkom vara utsida inte med ocksa invartes oljud.

Mig age inga svar gallande dom fragorna men det befinner si forvanande att Illouz avstar a att ens berora do. Det befinner si oklart forsavitt hon menar att sexualmoralen och synen kungen karlek sam parforhallanden befinner sig densamma oavsett klassposition. Parallellt tillsammans det ombyte Illouz beskriver finns likas en inom boken okommenterad rorelse i omvan hal: en varnande utav hemmet, familjen samt aktenskapet dessutom bland unga personer. Kvinnliga bloggare tillsammans fokus villig klassiska husmorssysslor som kokkonst och heminredning inneha hundratusentals lasare samt konservativa politiska rorelser har saso kand mobiliserat runtom fragor forsavit konsroller, homofobi och familjevarderingar ino Europa och varlden de senaste decennierna.